Hanebopolska och Hambo

Under Construction.
Se på bloggen som en kladd än så länge.
Jag har den uppe för kommunikation

Det här är en del av en blogg om min fiol från Hårga 1713. Länk här.

När jag skriver är min vinkel ut från min fiol och det miljö som varit runt han. Så lite snävert. Många menar Hambo inte kommer från Hanebo men det tycker jag är helt fel. Tidningar från 1800talet är tydlig på att dansen kommer från Hanebo. Möjligen de har fel men det folk uppfattade i riktig under fiolägarens livstid ser jag på som riktig här. Tanken att Hambo ska vara Hamburger tycker jag ser lite dokumentarat i det matrial jag sökt i. Hanebopolska är därimot väl dokumenterad i media.

Långdans
Innan man fick pardans, polska och “gammaldans” så dansade man ringlekar och långdanser (som runt julgran och midsommarstången). Långdans som i Grekland tillexempel eller Ormen Lange på Färöarna. Den första nedteckningen av Hårgasägnen i 1784 tar för sej en långdans. Det gör också en varianten från 1847.

Här är länk till blogg om sägnen “Hårgadansen”

Polska
Redan i 1790 berättas att man spelade polska i Järvsö. Så man dansade nog också polska på Hårgaberget på den tiden sägnen skrevs ned första gången.

”Jervsö (1790)
På Brölloppen dansas ouphörligen en foglig pållska. Musiqwen av en enda viol alltid förstämd tracteras illa av någon infödd Jervsödräng. En oinfödd aproberas intet till spelman. Fördenskull slipper organisten altid alt beswär på bröllop.”

Intressant är också att fiolen uppfattas som ostämd Kanske man spelade gammal intonering (som till exempel Järvsö jäntan Anna Ekborg Hans-ers är så duktig på) också i Hanebo?

Antagligen har polskan och därmed pardans också kommit till Hårga på den tid första sägnen blev nedskriven. Eller innan? I alla fall går man över från att dansa i långdans till att dansa två och två. Om kyrkan menade långdans var syndigt så måste polskan och pardansen som kom efteråt upplevts som mycket mera syndigt. Tänk att kunna snurra runt och tätt intill någon man tyckte om. Klart det blev populärt.

Hårgaberget (som är lokal både för min fiol och i stort sett all min släkt så långt tillbaka man kommer) har en av Sveriges mest kända sägen och folkmelodi. Platsen har också en egen dans. Hambon.

I Hanebo utvecklar man en egen polsk variant som blir populär i Sverige.

Hambo-Polska

Hambo är först noterad som Hanebopolska, Hanbopolka, Hambopolska, Hårgapolska och Hårgadans (samma namn som sägnen )

Hambo är dialekt för Hanebo som är socknen som Hårga ligger i.
Hanebo socken blir ibland också noterad som Hambo socken i svenska rikstidningar från 1815–1885. Så att Hanebo blir omtalad som Hanbo eller Hambo verkar vara rikskänt. En lokal komponist av Hårgapolskor hette Hanberg och bodde Hamberg berättar LB Andersson. En sammanblandning av N och M där också.

Begrepp

Hårgadansen är en sägen.
Sägnen heter Hårgadansen men jag lägger ibland till ordet sägnen så man inte förvirras.
Hårgalåten är en känd folkmelodi.
Hambo eller Hanebopolska, Hanbopolska, Hambopolska, Hårgapolska och Horgadans. Detta är danser eller musik skrivet till samma dans.
Hambopolka och Hambopolkett dyker upp ca 1850 och är lite lättare varianter. Låter som polka i tretakt.
Hambosocken är det samma som Hanebo socken.
Hälsingehambon är en tävling.

Hanebopolska
Det verkar som dansen är riks känd innan sägnen för i 1837 skriver man i Wisby Wekoblad att

”I en tid som denna, då allt måste deltaga i dagens grande dans, peruker och perukstodar, nattmässor och puderwippor… torde det icke wara ur vägen att nämna några ord om den nu så mycket begagnade och omtyckta Hanebopolskans ursprung”

Jornalisten önskar att publicera sägnen som ligger bakom den så populära Hanebopolskan.
Den dansas med peruker och puderwippor.
Dansen som är den “mycket begagnade och omtyckta” redan 1837.
Han får också med sej Hanebopolska som överskrift och senare i verset Hanbopolska och Hårgadans. Han vet at man uttalar Hanbo.

Han berättar att dansen på Hårgaberget är en slängpolska så i 1837 har man nog slutat att dansa långdans och övergått till pardansen på den tiden.

Det säger att Hanebopolskan i 1837 är mycket dansad och omtyckt. Den är etablerad i Wisby och i Stockholm, gärna över hela landet. Den är också etablerad i de ”finare” skikt. Det verkar som den dokumentation man har runt Hanebo polskan kommer från det borgliga miljö. Dansen verkar gå hem i alla miljöer över hela landet. Den blir en national dans för hela Sverige.

“Skånefolk” har en bra Hambosida där jag lånat ett foto från en bok jag inte läst själv. Det är Hans Nicolaus Ris “Res- och lefvernesbeskrifning” från 1835. Där nämnar han Hambopålska. Att han använder Hambopålska som en bild på en anfådd kvinna, så dansen måste varit känd hos hans läsare.

I Aftonbladet 2 juli 1839 annonserar Komponisten Magdalena Montgomery att hon komponerat fyra stycken på piano, varav en en Hanebopolska. Hon har alltså komponerat i Hanebopolska stilen. Här har vi platsen Hanebo.

Aftonbladet 1839.

I en annan tidning blir samma komposition annoncerad som Hambopolska 1839.

MATHILDA OROZCO MONTGOMERY-CEDERHIELM (1796-1863) var Italiensk men var gift i Sverige. Så till och med Italienare skrev Hanebopolska i 1839.

Hon har ganska spännande historia. Länk här

Om man ser på Montgomerys kompositioner så används både Hanebo och Hambo om samma polska. Så det bör koppla Hambon till Hanebo. Om en Italienska säljer Hambopolska för piano i 1839 så måste den varit gott etablerad 1830 tänker jag. Hon har plockat upp vad som är populärt.

I Svenska familjboken 1850 står det.

“hambopolskan, skickligt dansad, förefaller
oss ganska vacker, synnerligast flickans gestalt, der hon, uppburen af
mannen, sväfvar fram i sin djerft flygande dräkt”.

(Det är lite olikt Hambo idag tycker jag.)

Inte alla är enig i att den är ganska vacker. Morgonbladet skriver samma år att dansen är lika lumpen som kommunisterna.

Där dyker “Hanbo” upp igen som knytar ihop Hambo med Hanebo.

Hanbopolketta är inte det samma som Mazurka ser det ut som. Fröken Cardoville som skrivit denna artikel om “de gamla danser” i 1850 nämner först dansande Kaptener och Generaler. Hon nämner också Kadriljen hon gillar. Ut på dato är Francäsen, Niga Polska, La Padouana, La Courante, La Gaillarde, Meunetten, Gavotten och Kadriljen. Hon säger Valsen är Böhmisk och dansades första gång i Sverige 1798, Gallopp 1827. Polonaise och Anglaise blir nämnd. Hon tycker den gamla Mazurkan från Polen är den vakraste. Hon säger den funnits här sedan mitten av 1700talet. Så dessa danser är inte Hambo.

En annan källa skriver om gamla danser i Dagens Nyheter 1882 och nämner flera danser men också Hambo.

Hamburger blir inte nämnd. Här knyts också Hambo och Hanebo.

Kan Hambo vara det samma som Hamburska?

Hamburger eller Hamburska blir inte nämnd bland dessa danser.
Kan Hambo vara en Hamburger som många vill ha det till? Problemet är bara att Hambopolska är väl etablerat i 1835. I visarkivet ser jag först Hamburska från 1845. Det finns nedteckning från 1820-1828 med valser och polonäser, där står det “Hamburska” i parantes. Men det är med en annan handstil så den är jag osäker på om den är original. I ett notat om Närke står det att man kallade Hambo for Hamburska, men jag ser också att alla dessa låtar nedskriven från Närke heter Hambopolska i visarkivet.
Ingen heter Hamburska. En Hamburger är tvåtakt. Hamburska tretakt. Det är lite matrial med Hamburska och mycket matrial med Hambopolska. Norska Hamborger är också en tvåtakt.

Jag förstår det som att Hambo är först och Hamburska kommer in långt senare. Hambo och Hanebopolska är mycket mer etablerat i media än Hamburska. Jag tror Hamburska kommer från Hambopolskan och inte omvänt. Det blir konstigt att påstå att en lite och sent dokumentarad dans som Hamburskan, är den riktiga mot en väletablerad och äldre dans som Hambopolska.

Det som är lite specielt är att som Hanebopolskan beskrivs på den tiden så liknar den endel på Hamburskan. Man beskriver att flickan blir lyftet och det kan man se här i den här videon med “Hamburska”. Så på så sätt kan en Hamburska vara den genlevande och orginala Hanebopolskan.
Hanebopolskan är beskrevet högare lyft.

Video från “Qvarnkullens”

Det verkar som dansen uppfattas som lite vild och upphetsande. Ofta dyker Hanebopolskan upp i tidningarnas novell följetonger när det ska vara lite erotiskt i äventyret.

Här är en variant med kontrabas, Predikant, Prestinne och Hanebopolska. Mer spännande blir det inte.
Svenska Tidningen 1854

En Tidslinje

1835, Hambo polska nämnd i bok. och i tidning i

1837, Hambo-Polska dyker upp innan 1837 och är poplär men från

1850, dansar man mycket Hambo Polka och Hambo Polkett som är en lättare tre takt.

1890 dyker ordet Hambo upp helt för sej själv. Man börjar igen att dansa Hambopolska men nu heter den Hambo.

Jag kan inte dansen men det verkar som den gamla Hambopolskan är beskriven som livlig, näsduk runt midjan och med många lyft. Den liknar inte på hambon idag.

Höijers musiklexikon 1864

Det konstiga är också att Wikipedia säger:

Hambon skapades av dansläraren Elias Lindell 1883, under namnet hambopolska. Lindell skapade den som ett alternativ till den då i Stockholm mycket populära polka-mazurkan. Han skapade den genom att anpassa dalpolskan till den moderna musiken. Under 1890-talet slog den igenom på danssalongerna i Stockholm, och trängde helt undan polka-mazurkan. Omkring 1893 tillfogades en andra tur till dansen. Namnet hambo förekommer första gången 1893. Från 1890-talet komponerades särskilda hambomelodier

Det blir väldigt konstigt om ni ser på min dokumentation tidigare, man har ju komponerat Hambo-polska till och med för piano sedan åtminstone sedan 1839. Förkortningen “Hambo” ser jag först runt 1890.

En lokal spelman som heter Olof Olofsson (1890-1975) säger i inspelning i Visarkivet att man inte började dansa Hambo i Hanebo förän efter 1900. Så hambon kan haft en paus. Det kan också betyda att hambo idag ikke är helt lik den som var i mitten av 1800. Kanske den blev genskapad som Wikipedia antyder? Så alla kan ha rätt. Kanske man dansat Hambo-polska från Hanebo i 100år för att nästa 100år dansa en Hambo skapad i Stockholm?

Hur som helst är Hambo knytt upp till Hårga genom 200år. Socknen kallas ju till och med Hambo. Så visst är Hambon en dans som hör till i Hanebo.

Link till en hambo sida Jag lånade bok referansen från 1835 där.
“Skånefolk” verker lika förvirrade runt Hambo.

Mats Wahlberg

Mats Wahlberg har i 1990 gjort en väldigt intressant och bra forskning om Hambo. Se sidan 95. Om man är mer intressarad än det jag skrivit ska man kolla in han.

Jag tror Mats Wahlberg är lika förvirrad som jag och har lite av min uppfattning att den första dansen inte är lik dagens Hambo.

Mats ser inte att Hambo polskan kommer för efter 1840 men jag hoppas jag dokumenterat ovanför att dansen var etablerad som Hanebopolska från före 1835. Mathilda Montgomery har också komponerat ett stycke hon både kallar Hanebopolska og Hambopolska i 1939, så på så sätt menar jag att det är en tidig koppling. Visby artikel nämner också både Hanebopolska, Hanbopolska och Horgapolska i sin artikel.

Här är en lättare variant att läsa utan Visby inledningen men med bättre text.

Mats Wahlberg menar också att Hambo inte är känd som dialekt för Hanebo nationalt men Hambo är ofta använd i rikstidningar för Hanebo. Det kan man se tidningsutklipp av från 1815-1885 längre ned i bloggen.

Som nämnt ovarnför är också Hanebopolska mycket mer omtalad i pressen än Hamburska som jag inte ser förkomma alls i tidskrifter. I alla fall inte under fiolägarens tid.

Mats Wahlberg konkluderar också att den inte kan ha kommit från Hanebo därför att det är inget som kopplar dansen till Hanebo. Det menar jag är helt fel med min dokumentation. Han nämner också att Hårga by inte var en del av Hanebo för 1780 men dansen har helt säkert utvecklats efter 1780.

Mats menar också att den inte kan spridas från en liten ort. Men då har han inte tänkt på att det bodde en del adel på andra sidan av Hårgaberget, Mårdnäs.

Så jag menar artikeln hans är bra men att det fattas en del dokumentation där som ger ett helt annat svar.

Matts Wahlberg skriver

“Att en dans från en födelseort i Hanebo på mycket kort tid skulle ha spritts till stora delar av landet är emellertid inte sannolikt utifrån vad vi i övrigt känner till om folklig dans i Sverige. Dansrepertoaren har i stället genom seklerna i hög grad påverkats av allmänkulturella strömningar och de ledande skiktens modedanser. Den hambo som är känd från våra dagar synes alltså vara en annan än den dans som äldst kallas hambo. Emellertid är inte heller den moderna hambons ursprung klarlagt.»

«Att benämningen hambo(polska) knappast kan ha något att göra med sockennamnet Hanebo kan göras sannolikt främst av sakliga skäl. Ingenting knyter dansen till Hanebo socken i de äldsta källorna. Spridning av en dans från en bestämd ort i landet, som i så fall här skulle vara fallet, är inte heller att vänta, när det gäller folklig dans. Av samma skäl är det osannolikt att, såsom antagits, även benämningen hamburska skulle vara bildad till sockennamnet Hanebo och sedan genom folketymologisk omtolkning anslutits till stadsnamnet Hamburg.”

Rikstidningar skriver Hambo om Hanebo ( se längre ned) och min källa från 1837 knyter ihop dansen med platsen.

Dessuton är jag oenig i spridning, för rätt ned i backen där Hårgabergets fot sticker sina tår uti Bergviken ligger Mårdnäs. Mårdnäs var översteboställe för Hälsinge Regemente och med sina soldater i livgardet boende rundt Hårgaberget. På Mårdnäs bodde några av Sveriges viktigaste män, som ledet en av Sverges största regementen.

De två första personerna nämnd i Segerstas första Husförhörsbok är Anders Rudolf du Rietz 1722-1792 och hans fru Charlotta de Geer 1744-1820. Bägge hade nära relation till Gustav den III och inte minst Charlotta som var hans älskarinna en kort period medan hon var gift! Hon var en spännande och modern kvinna. Anders Rudolf var i krig i Pommern och kan ju haft min fiol med sej från Preussen. Charlotta var från Lövsta Bruk som är väldig känd plats från barock Sverige där man sparat mycket musik och instrument. De har en del efter Johan Fredrich Roman. Fiolen kan komma från henne också. Om Lövstabruk

En tredje person som kände Gustav III var Arvid Nils Stenbock, 1738-1782.som startade (då) prinsens frimurarloge i Uppsala men var också en av de som startade den Musikaliska Akademien i Stockholm. Fiolen kan komma från han också. Han är medlem 13 i Musikaliska akademien.

Dans kan kommit till Hårga genom dessa tre adliga personer eller andra adliga. Dans kan också exporterats till Sverige genom denna adel. Större chans är väl att Kaptener och Löjtnanter haft med sej danser från europa upp på berget och att man på graniten skapat nya danser blandad med de folkliga danserna som sänt runt med militären över Sveriges land och till de ”finare” kretsar. På ena sidan har man Hårga by och på den andra sidan har man Mårdnäs med Adel. Runt omkring har man soldater och bönder. Visst kan dans och musik sprida sej både till och från Hårgaberget. Så jag är uenig med Matts Wahlberg att dansen inte kommit till eller spridits från Hanebo. Det på grund av Mårdnäs, Hälsingeregemente och Livgarden.
Jag ser heller på att området runt Hårgaberget kan varit ett kulturellt centrum.

Hanebopolska lokalt

Lokalt skrev man också Hanebopolska och Hårgadans så dansen måste varit aktiv här också.

Från Visarkivet. Hanebopolska (Hårgadans) Efter kyrkvaktaren Hanberg i Hanebo. 1850 talet.

Melodierna är inte Hårgalåten men en annan melodi. Det finns en till Hambopolska efter Hanberg

Egentligen Hårgadans. Hårga en by i Hanebosocken i Helsingland der enligt sägnen Hambopolskan först dansades.
“Hambo-Polska”
Upptecknad efter kyrkovaktar Hanberg 1850 talet

Dessa två sånger är omskrivna till piano och då har de fått ny överskrift som Hambo-Polska.

Komponist och Kyrkvaktare Hanberg bodde på Hamberg.
Hanberg och Hamberg. Hanebo och Hambo.
Vi har också den kända Hårgalåten som vi inte vet vem som skrivit. Men det är mångs kompositioner som heter Hanebo-polska i visarkivet. Inte minst från svenska pianoforte komponister.

Det är konstigt att jag inte hittar några spelmän från Segersta och Hårga från den tiden. Det verkar som man måste 5km bort från Hårgaberget till Kilafors och Bollnäs för att hitta dokumenterad musik och spelmän. Jag har letat musik en stund från Hårga nu men inte hittat något. Jag hör på inspelningar av Visarkivet att de frågar speciellt efter Hårga så man har provat förut. Man kan säga att det inte finns spelmän registrerade på kartbilden ovanför.
Är det militärmusik som gör att man inte haft behov av spelmän? Det var fullt av militärer runt Hårga. En del musik från runt Hårga har en spesiell särpräg jag undrar om det kan vara militär påvirkning. Eller har sägner skrämt folk från att spela?

Hårgalåten

Man menar att Hårgalåten kommer från en spelman i Hallen i Kilafors. Men jag har fått nämnd två personer som ska vara komponist till melodin. De kallas bägge Homback och melodin tror man heter Ryssjänge polskan. Hombacks-pell eller Spel Jonas? Väldigt oklart som allt annat.
Per Jonsson Forsberg, “Hombacks-Pell” (1816–1893). Spelade nyckelharpa. Man har nyckelharpansdag på Hårga hembygdsgård.
Eller så är det Jonas Spel Homback Hombacksgubben. (1815-1887).

Per Norling i Stocksäter är den spelman som kommer närmast området till där fiolen varit vad jag kan se. De är far och son Norling men jag vet inte vem som var spelman. Bägge var soldat.
Olof Olsson (1890-1975) spelar låtar av honom.

Den lokala spelmannen Olof Olofsson (1890-1975) nämnd ovanför har också en bror som heter Magnus Olsson.
Både Per Norling och Magnus Olsson har melodier som har en annan stil som jag undrar kan ha en militär påverking

Det verkar som att rent musikalskt så har den gamla Hanebopolska och nyan Hambon samma sånger, takt och rytm men kanske den var snabbare förut. Ändå dansen beskrivs annorlunda första halvdel av 1800talet så verkar musiken vara den samma. “Å jänta och jag” och “Morsgrisar är vi allihopa” är nämnd som Hanebopolska melodier. De fungerar nu också i den nyare Hambon.

Svenska Statstidningen 1884.

Hårga by var först en del av Segersta till runt 1780. Ungefär på den tid prästen Lindström fick jobb i Bollnäs och skrev ned första sägnen. Hårgaberget och Mårdnäs låg i Segersta, eller “Särsta” på dialekt.

Om man vill veta mer om hur Hårga byn blev Hanebo kan man läsa Lars Bruno Anderssons blogg om temat här.

Socknen har ibland haft namnet Hambo i rikstidningar sedan 1815.