Jag har en gammal fiol från Hårga.
Den är 300år och som jag fick ärva när gården till min morfar blev sålt.
Gården ligger på andra sidan älven Ljusnan av Hårga och man ser upp på Hårgaberget där som sägnen säger djävulen spelat fiol för ungdomarna så de dansade sej ihjäl. Ägaren var från Hårga. Nils Nilsson född 1777. Fiolen har fått ligga orörd i 150år så den är unik.
Vy från Hårgaberget över Ljusnan, Sveden till höger och Hårga till vänster.
Här har fiolen vilat i 150år. Utegården i Sveden.
Fiolen är en original barockfiol från 1713 så den är äldre än första nedteckningen av sägnen Hårgadansen. Fiolen har ett drakhuvud och dekorerad greppbräda. Den är komplett med stråke och väska. Det verkar som man gömt bort fiolen då den är bevarad original och inte byggd om som andra fioler från den tiden blivit. Vad jag vet så finns det inte någon fiol som är lika gammal, komplett, original (och samtidigt spelbar) som denna i Sverige.
Bloggen kommer ta upp det miljö som den varit i och vad som kan orsak till att den gömts bort.
Ägaren av fiolen var Nils Nilsson född i Hårga år 1777.
Nils Nilsson giftet seg till gården Sveden som ligger på andra sidan av älven Ljusnan. Han kallades Trillemannen och var en duktig snickare. Han byggde trillor (vagnar). En utskärning på en dörr i min brors sommarstuga säger att Nils Nilsson byggde den i 1797, det är samma år som han giftet seg till gården Sveden. Nils Nilsson 1777 skal ha varit kyrkosnickare också. Fiol-Nils dog 1843. Jag kallar han Fiol-Nils istället för Trillemannen i bloggen.
Fiol-Nils fick inga barn men han adopterade sin brorson.
Adopterade gjorde man för att få arvtagare till gården och den adopterade var då gärna vuxen. Blev man adopterad hade man tur, blev bonde och fick en gård. Man var antagligen inte föräldralös, men Bonden var barnlös. Det följde med en del ansvar för den som tog över gården och det var som en slags pension för den gamla bonden och hans fru så länge de levde. Undantagskontrakt hette det. Gammelbonden skulle ha mat men skulle också hjälpa till. Ungar var då inte en utgift men det samma som pension och trygg ålderdom. Barn var en investering.
Brorsonen/adoptivsonen Nils Jonsson (1798-1869) var vuxen och dräng på gården när han blev adopterad. Hans pappa Jon Nilsson (1769-1798) (bror till Fiol-Nils) dog när “Adoptiv-Nils” var baby så det är väl vara möjligt att adoptivsonen (vars familj bodde i Granbo rätt över älven) ofta var på besök och att Fiol-Nils från förr var en reservpappa. Det kan man bara gissa seg till.
Adoptivsonen är min Morfars Farfars Far
Fiol-Nils är min Morfars Farfars Farfars bror.
Magdalenorna
eller Malin som de också blev kallad.
Fiol-Nils fru hette Magdalena (1779-1835).
Hon hade en kusin som också hette Magdalena (1796-1866) som var piga på gården. Bägge döpt efter sin farmor Magdalena (1727-1791) som var född på gården Sveden.
Adoptivson-Nils och pigan Magdalena föll för varandra och giftet sej.
På så sätt släktar jag genom pigan Magdalena till gården Sveden ändå inte Fiol-Nils fick barn.
Adoptivparet fick en son de döpte till Nils Nilsson (1826-1905). Det blir mycket Nils och Magdalena här i gården.
Enligt tradition borde adoptivson Nils Jonsson döpt sin son efter sin pappa Jon men väljer att döpa sin son efter fosterfar (Fiol-Nils).
Så ändå om jag inte nedstammar direkt från Fiol-Nils så har han gett släkten sitt efternamn. Nilssons. Alla först födda nedåt heter i tre generationer Nils Nilsson. Fiol-Nils fru blir då min morfars farfars mors kusin. Så jag ändå ganska mycket släkt med Fiol paret ändå de inte fick barn.
Jag har en barnstol från gården Sveden som min morfar satt i som liten. Den kan varit lagd av Fiol-Nils till sina barnbarn men det vet jag inte. Men han var snickare och barnstolen är gammal. Man kan leka med tanken. Men att det suttit små Nils Nilssons på den är jag säker på.
Familjens tillknytning till sägnen kan man läsa i ett eget blogg inlägg om sägnen.
Link till Sägnen
De flesta av mina förfäder borde i praktiken haft möjlighet att dansa på Hårgaberget. Mina morbröder berättar de rodde över älven till dans. Det är ganska naturligt att min fiol varit på Hårgaberget på dans. Men jag vet inte. Man kan bara föreställa sej.
Jag spelade fiol ett år på musiklinjen i 1982. Min mormor visade mej då den här fiolen och berättade vad instrumentmakaren sa. Han hade sagt det bara var en spelmans fiol och att den inte hade något värde. Jag tänkte det var konstigt att man påstod att en sådan fiol inte har något värde. Har den mindre värde som spelmansfiol? Jag var då bara 17 år men jag har på senare tid inte hittat en så original spelbar och komplett fiol i vare sej i Sverige eller Norge. Om någon vet om sådana instrument är det ju intressant att få tips. Jag tror fiolen är så gammal och original att folk missförstår originaliteten med att den är enkel.
Jag hade glömt ut fiolen men blev väldigt glad när jag fick lov att ärva den. Jag är den i familjen som håller på med musik. Jag spelar mest kontrabas som jag studerat i Oslo.
Bilden är 40år. Här visste jag inte om vare sej om fiol eller Fiol-Nils. Men konstigt är det att det enda foto jag har av mej själv spelande fiol är från huset Fiol-Nils hus byggde när han giftet sej.
Fiolen
Det som är unikt med den här fiolen är att:
Halsen inte är bygd om. Lite kortare hals. Inte vinklad men kilformad.
Greppbrädan är original och som vinéer, pålimmad och inte helträ. Kortare.
Stråken är kvar och unik. 1600tals stil. Det är väldigt sällsynt att den och
Väskan är med fiolen. Väskan är också i Barockstil. Antagligen en original packe.
Historian runt den är också unik. Att man vet vem som haft den och dens tillknytning till Hårgasägnen. Fiolen är från 1713 så den är äldre än hambon och nedteckning av sägnen.
Spelbar är den också. Jag har inte hittat något liknande men det finns kanske?
Jag har inte hittat någon fiol i Sverige eller Norge som är så gammal och komplett och är i spelbart tillstånd. Har inte sett något i Europa heller.
Den är jämngammal med stradivarius och de finns ju fortfarande naturligtvis, men det som är speciellt med min fiol är att den inte är ombyggd. Barockfiolerna blev moderniserade, man bytte ut eller byggde om halsen. På barockfioler som denna så är halsen kilformad, halsen går rätt ut men greppbrädan får sin lutning genom en kilform. Det finns lika gamla kroppar av fioler men med ny hals.
Tanken med att reparare den var att rädda fiolen och kanske få ljud i den. Att kunna spela på den. Men fiolen låter ganska bra. Kanske den kan fungera halvprofessionellt? Den låter också bättre och bättre. Med en duktig violinist ännu bättre. Den har varit spelbar sedan hösten 2022.
Signatur
Frantz Georg …
König b (Köningsberg) 1713
Vi vet inte vem Frantz Georg är (ännu.)
Vi menar det står Köni(g)b som i
Königsberg eller dagens Kalingrad. Den gång Ostpreussen. Det står 1713 men det kom en limfläck över 1 talet så man ser det inte så bra. Det är också mellanrum mellan 17 och 1
“The instruments by Gregorius Karpp (Karp), recorded in Königsberg ca
1660 to 1700, signature mistakenly read as: Bregörystarpp in König
Bergs. Anno 1694″
Forskning av Benjamin Vogel
Här används samma mellanrum som på min fiol. König b.
Benjamin Vogel är en polsk professor som skrivit avhandling om instrument från Königs b. Han skriver om min fiol att.
”Hej Ola,
Det är verkligen barock violin, barock båge och barock fodral!!! Fiolhuvudet påminner polska violer av polska Groblicz eller Dankwart violinmåkare, men sådana violhuvud använde också andra violinmåkare i Europa på den tiden. Det står verkligen Königsb. på den. Tyvärr kunde jag inte hitta några Frantz Georg xxxx i mitt arkiv.”
Halsen
Här är halsen tjockare mot kroppen så att greppbrädan får en vinkel genom att vara kilformad.
Greppbrädan är med Finér och också den lite kortare
Det som sker tidigt på 1800 är fiolerna får en vinklad hals som är lika tjock hela vägen. De är också lite längre och greppbrädan är av helt trä och utan mönster. Som fioler ser ut idag.
Mönstret på greppbrädan är fyrkantigt som man finner igen på Hardingfelor från 1700 talet. Det ser lite konstigt ut men det är för att så gamla fioler är sällsynta. Man kan spela efter rutorna så de verkar placerade pedagogiskt. Änden av första rutmönstret är en kvart och änden av den andra rutmönstret är en oktav.
Fiolhuvud
Fiolhuvudet ser polskt ut.
Fiol från Königsberg samma periode Gregoius Karpp.
Bassgamba av samma Karpp
Polsk fiol från Poznan. Poznan är väl i gränsland med preussen og har varit Preussen.
Salzburg Österike. Inte polsk men liknar.
Den ser lite Vasaskepp ut i stilen också
Strängar
Man hade sensträngar eller tarmsträngar på fiolen. På den tjockaste strängen var det ofta på 1700 talet lindat silver. Stålsträngar kom det först på 1900talet. Men då låg min fiol lagrad i timmerhuset. Här på foto kan man kan se rester av sensträng runt de gamla stämskruvarna.
De gamla stämskruvarna gick inte att använda så jag fick nya. De två skruvarna som var kvar ser hemgjorda ut och de var olika. Det var nog något som blev utslitet. Instrumentmakare Anders Norudde hade en samling med liknande skruvar, så det var nog vanligt att snida de olikt efter behov.
Stråken
Stråken tycker många är mer spännande än fiolen. Den är väldigt sällsynt och något folk inte sparat. Den är i sen 1600tals stil och det passar bra med åldern på fiolen 1713. Den ser lite ut som en blomsterpinne. Det har varit en hel del utveckling av stråkar efteråt. Stråken har slitage på nedre del som visar att man höll stråken högt upp. Den tekniken berättar också att man hade fiolen lågt i fånget mot bröstet. Det var en vanlig spelmansstil fram till 1900 talet. Senare flyttar man upp fiolen under hakan som man spelar idag. Det verkar ske för spelmän i mellankrigstiden. Att spela under hakan gjorde också de skolerade violinisterna under 1800talet, som Paganini gjorde. Men på min fiol har någon har spelat med stråken på det gamla sättet. Jag har sett en liknade stråke på Norges musikhögskola men annars inte. Har någon tips? Stråken har samma färg som fiollådan så de hör ihop. Och stråken passar perfekt i väskan och sticker ut genom ett hål. Den är också kort som barockstråkar är. Den har en rund frosch som en tysk kontrabas stråke har. Den är ungefär lika lång som fiolen och passar perfekt i väskan. En modern stråke är längre.
Folkmusiken blir påverkad av den klassiska musiken under 18 och 1900 talet. Inte bara musiken men också instrumenten och tekniken att spela. Man hade tävlings liknande uttagningar av riksspelmän både i Sverige och Norge och då man kunde få kritik för stråkteknik och och intonation kunde det lått vara att man bytte stråke och intonering till nästa provspelning. Att bli godkänd var viktig för en spelmans inkomst. På så sätt kunde folkmusiken bli påverkad av uppfattningar från klassisk musik. Noteringar vid insamling gjordes också utifrån klassisk uppfattning av intonation så musiken fick en enklare dur och moll tolkning, istället för mitt i mellan som den tradition till exempel Anders Rosén och hans skivsällskap Hurv jobbar med.
Att spela på min fiol och stråke kan ge en ide om hur man spelade förut. Stråkteknik och stråk. Den kan på det sättet vara en bricka till att föreställa sej hur man spelade innan den klassiska musiken gjorde sin påverkning.
Stråken och fattning lockar fram andra stråk och dynamik. På en modern stråke är det vanligare att spela med
froschen och att jobb mer med handen med press. På den här stråken är det naturligare att spela på den övre halvdelen mot spetsen samt att bara hålla stråken och låta stråke, sträng och fiol sjunga fritt utan påverkan av handen annat än att föra stråken fram och tillbaka. Avancerade strängskiften blir mindre naturliga då stråkstången ligger ganska högt över strängen. Enklare lösningar på stråkspel blir naturligt. Håret (taglet) på stråken är smalt också. Man kan säga att då man använder press, fart och placering i modernt stråkspel är det naturligare att man mer använder fart och placering. Press blir en obetydligare ingrediens. Dragspelsaktiga svällningar blir onaturlig och dynamiken blir mer jämn som i barockstil. Det kan man också höra i den stilen som Anders Rosen jobbar med. Stråken är mer som en uppåtböjd hårdpinne mens en modern stråke är neråtböjd tunnare och flexibel.
Stråkens slitage och design visar till att man inte har haft fiolen under hakan. Positionsskift blir lite onaturlig med fiolen mot bröstet. Så man spelar mer på lösa strängar och i första position, alltså längst ut för det mesta.
Några menar att folkmusik från Hälsingland är inspirerad från barock. Jag har lite svårt att höra det men om man undrar hur barocken hamnat i Hälsingland kan man intressera sej för hur fiolen hamnat här. Om man får ett svar på det kan också den musiken tagit samma väg. Man kan ju misstänka att överstarna på Mårdnäs som kände Gustav III kan ha något med saken att göra. Stenbock som startade Musikaliska Akademien i 1771 till exempel. Mårdnäs ligger i förhållande till Hårgaberget på motsatt sida av Hårga by. Sticker ut i Bergviken. Om inte det så Kaptenerna och Löjtnanter för Hälsingekompaniet. Hanebopolska spred sej fort till hela Sverige och de högare stånd så här måste varit god kontakt mellan det folkliga och det adliga.
Barock kista
På lådan till fiolen kan man se NNS. Det är det samma NNS 1797 som står på dörren till min brors sommarstuga. Sommarstugan är en tidigare fäbod och huset var flyttat upp från gården på 1900talet en gång. Den var byggd som en två rums stuga. Man kan tänka sej att Fiol-Nils med fru bott i det huset. Han har nog inte bara tillverkat dörren men hela huset. Jag vet inte om det är så, men det verkar logiskt då han giftet seg samma år.
Det står NNS på dörren i min brors sommarstuga också
Nils Nilsson gjorde också ett skrin när han var 12 år, 1898 som har samma signatur och färg. Fick han fiolen samtidigt?
Foto: Roy och Lilian Nilsson. Ett skrin Nils Nilsson lagde i 1789, 12år gammal
Någon sa det var otroligt att till och med nyckeln var kvar.
Jag vet inte hur och närFiol-Nils fått sin fiol. Men det borde ju vara ca år 1800, pluss minus 10 år? Kanske har familjen haft fiolen innan eller att han har fått tag i den senare. Jag vet inte om Fiol-Nils spelade fiol men någon har spelat mycket på den.
Fiolen och stråken är sliten. Någon har också skrapat bort trä från insidan av plattorna så man har nog haft en idé att förbättra tonen på det sättet. Mantrodde tunna klangplattor var bra för klangen har jag förstått. Fiolen var full i koklim när jag fick den. Det borde inte varit Fiol-Nils som sölat då han var en duktig snickare. Men han fick problem med synet på äldre dagar. Någon hadde i alla fall försökt att reparerade den en gång och haft på en massa lim.
Basbjälke
Utskärd basbjälke och inget fäste för halsen är också tecken på barock.
Det är tunn sarg.
Skulderstöd
Det är också ett skulderstöd med som ser konstigt ut. Jag har inte sett något liknande. Den var otroligt nog fastspikad i fiolen. Jag inbillar mej att någon gjort det här senare efter Fiol-Nils död 1843 men vet inte. Det kan eventuellt varit ett hakstöd och då fäst på över sidan. Dessa kommer på 1800talet. Jag har inte hittat någon information om det och det gör också fiolen intressant tycker jag. Den säger något om att man moderniserat speltekniken. Folkmusiken blir under 1800talet och början av 1900 ”förädlad” och ”förbättrad”. Man flyttar fiolen upp under hakan och får moderne stråkar och fioler som liknar på de klassiska ”finkulturella” instrument. Min är original 1700tal. Jag har inte fått berättat att någon i släkten spelar fiol efter 1843. Men det kan vara att någon försökt.
Folkmusiken blir påverkad av den klassiska musiken under 18 och 1900 talet. Inte bara musiken men också instrumenten och tekniken att spela. Man hade tävlings liknande uttagningar av riksspelmän både i Sverige och Norge och då man kunde få kritik för stråkteknik och och intonation kunde det lått vara att man bytte stråke och intonering till nästa provspelning. Att bli godkänd var viktig för en spelmans inkomst. På så sätt kunde folkmusiken bli påverkad av uppfattningar från klassisk musik. Noteringar vid insamling gjordes också utifrån klassisk uppfattning av intonation så musiken fick en enklare dur och moll tolkning, istället för mitt i mellan som den tradition till exempel Anders Rosén och hans skivsällskap Hurv jobbar med.
Att spela på min fiol och stråke kan ge en ide om hur man spelade förut. Stråkteknik och stråk. Den kan på det sättet vara en bricka till att föreställa sej hur man spelade innan den klassiska musiken gjorde sin påverkning.
Stråken och fattning lockar fram andra stråk och dynamik. Avancerade strängskiften blir mindre naturliga då stråkstången ligger ganska högt över strängen. Enklare lösningar på stråkspel blir naturligt. Håret (taglet) på stråken är smalt också. Man kan säga att då man använder press, fart och placering i modernt stråkspel är det naturligare att man mer använder fart och placering. Press blir en obetydligare ingrediens. Dragspelsaktiga svällningar blir onaturlig och dynamiken blir mer jämn som i barockstil. Det kan man också höra i den stilen som Anders Rosen jobbar med. Stråken är mer som en uppåtböjd hårdpinne mens en modern stråke är neråtböjd tunnare och flexibel.
Stråkens slitage och design visar till att man inte har haft fiolen under hakan. Positionsskift blir lite onaturlig med fiolen mot bröstet. Så man spelar mer på lösa strängar och i första position, alltså längst ut för det mesta.
“Faster Karin” med fiolen. Min morfars syster. Hon spelade nog inte.
Några menar att folkmusik från Hälsingland är inspirerad från barock. Jag har lite svårt att höra det men om man undrar hur barocken hamnat i Hälsingland kan man intressera sej för hur fiolen hamnat här. Om man får ett svar på det kan också den musiken tagit samma väg. Man kan ju misstänka att överstarna på Mårdnäs som kände Gustav III kan ha något med saken att göra. Stenbock som startade Musikaliska Akademien i 1771 till exempel. Mårdnäs ligger i förhållande till Hårgaberget på motsatt sida av Hårga by. Sticker ut i Bergviken.
Här har fiolen legat och väntat. Utegården i Sveden, Segersta, Hälsingland.
Mårdnäs
Den första personen nämnd i husförbok är Anders Rudolf Du Reits, 1722-1792. Han kan haft med sej fiol från kriget i Pommerska kriget 1757-1762. Han var överste för Hälsingekompaniet 1762–1772.
Den andra som står noterad i husförhörsboken är hans fru Charlotte De Geer, 1744-1820. Hon är från Lövstabruk. Lövstabruk är väldig central i Sveriges musikhistoria under barocken. Hon kan haft fiolen med sej. Hon hade också god kontakt med kulturella kungen Gustav III.
En tredje intressant överst är Arvid Nils Stenbock, 1738-1782. Som var överste där 1776–1782. Han startade den musikaliska Akademien 1771 och är ledamot nummer 13. Han var överste samtidigt med att Prästen Lindström, fiolägarens familj är aktiva och fiolägare född. Han var också i Pommern. Kanske han haft denna fiol?
Man kan bara gissa. Mitt poäng är att möjligheten för att det mest moderna och högst kvalitativa av musik, dans och instrument kan absolutt hittat vägen till Segersta.H
Vi har också Kaptener och Löjtnanter som kan haft fiolen med sej. De kommer också från ”Välburne” familjer. Men en soldat kanske också haft den?
Lada från Mårdnäs på Segersta Hembygdsgård
Om man läser om Hambo-polskan ser man att den flyttar sej från Hårga till finare lag i städerna. Den blir en borgelig dans. Kanske en dans som dansas av alla lag i samhället. Fiolen kan ha kommit motsatt väg. Från finare familjer.
Några menar att folkmusik från Hälsingland låter barock. Om man finner ut hur den här fiolen hamnat i Hälsingland kan man också se hur barock musiken kommit hit.
Det är inte så många fioler i Sverige som är så gamla som denna. Min är också komplett med väska och stråke. Den har en historia och den är orginal. Det gör den unik. Det kanske finns lika orginala och kompletta fioler privat men jag har inte fått reda på någon.
Om någon vet andra fioler är jag intresserad att få veta om de. Dessa fyra är de jag vet om av Svenska fioler som är äldre men ombygda. Det är också fler som stradivarius men de är också ombygda med ny hals.
Fiol från 1707 Värmlands museum
Fiol från 1621 Scenkonst museet. Den här var fin. Med huvud också.
Fiol från före 1630. Men med ny hals. Scenkonst museet. Maggini
Fiol från 1687 Scenkonst museet. Fint huvud.
Det är synd att museer inte låter musikinstrument vara reparerade och spelbara. Det är väl inte något fordons museeum som inte försöker får bilarna i körbar tillstånd. Jag är oenig i det att låta musikinstrument förfalla.
Museum vill konservera men jag tycker det förstör instrument. Det är mycket mer kultur och historia om instrument kan spelas på. Det är naturlig att underhålla musikinstrument.
Här var det mycket att göra. Anders Norodde har trollat fram en spelbar fiol.
Mästaren Anders Norudde reparerade fiolen från vrak till spelbart instrument. Kanske den inte varit spelad på 150-200år? Norudde har gjort ett fantastiskt och imponerande arbete. Jag vill rekommendera honom. Han är också duktig att bygga nya instrument som också många musiker trakterar. Som musiker är han för mej också en stor inspiration då han har så fin och äkta hållning till den ursprungliga folkmusiken. En favorit för mej bland spelmännen. Han är också känd från gruppen Hedningarna.
Anders Norudde spelar. Han håller fiolen på det gamla sättet mot bröstet.
Första gång jag såg fiolen 1981 tänkte jag på filmen Hultkläppen som jag sett när jag var liten och tänkte att det var bra man inte bränt fiolen. Filmen och Thore Härdelin gjorde stort intryck på mej. Delar av frikyrkan var väldigt mot spelmän på slutet av 1800talet.
Link till Sägnen
Link till Hambon